Syskon i all ära, hälften av tiden så snälla och måna om varandra och andra hälften av riden tål dom fan inte ens att vara i samma rum. Den första nämnda tiden är ljuvlig men den andra får mig att bli gråhårig. Vad gör man när dom inte kan komma överens om rangordning. Alla tre barn har lika starka viljor och alla tre vill leda. Ingen vill vara följare vilket innebär många duster och fajter om dagen. Vad gör man? Näe, jag tor inte nån har bara snälla söta syskon som aldrig bråkar fast den bråkiga sidan pratar man sällan om eller lägger ut bilder om. Bara det gulliga och fina. Lägg på en fyraårstrots på detta och man kan spricka av irritation. Alla våra barn är dessutom mycket motoriskt utvecklade och det gör att alla utmaningar mot varandra ligger på en lite högre nivå än önskvärt.

Ja, jag tycker såklart att en bra tiden överväger den dåliga men förbudet behöver jag ju inte uppskatta den dåliga sidan.

Man ska inte lägga sig i för mycket utan låta syskonen reda ut bråket men här hemma funkar inte det. Går man inte in och avbryter så eskalerar det bara eftersom ingen som sagt vill ge sig 😔.

Jaja. Nog om det. Igår skev jag rent det sista i medicin2 och skickade in. Hoppas det räcker och att han har tid att rätta och sätta betyg mycket snart :-). Då blir jag klar. Längtan dit är stor. Tänk att vara ledig när man inte har arbete. Så är det ju inte nu utan nu har man hela tiden skolan hängandes på axlarna. Gör man det inte så tänker man att man borde göra och gör man det så är det mycket annat som inte blir gjort.

Idag väntar jobb på en ny avdelning. Bara några timmar så det ska nog gå bra. Hade dessutom ett jättebra samtal mes min chef igår. Kändes mycket bra!!

Annonser